storiesbyekstedt

Hon gick tillbaka till vardagsrummet där killarna hade börjat göra i ordning för en FiFa turnering. Allt skulle tydligen handla om fotboll idag.

- Jag går ut ett tag, sa hon och tittade på Alex som höll på att koppla in kontrollerna till spelet.

- Visst, gör det, sa han helt fokuserat på det han höll på med. Antagligen visste han inte vad han svarade på.

Mattias gav henne en orolig blick men det struntade Jessica i.

Jessica gick ut i hallen och tog fram sin gröna jacka ur garderoben som stod i hallen.

Hon knöt sina vita Converse och gick ut genom dörren.

Luften utanför var frisk och rätt kylig. Men det var ändå väldigt skönt ute. Det var tidig sommar så solen hade inte gått ner riktigt än. Jessica började gå ner för den långa gatan med dom ståtliga husen. Hon hade ingen aning om var hon skulle gå, hon bara gick. Hon tog upp mobilen som hon på något sätt hade fått med sig. Inga sms, inget nytt, ingen Liam som hörde av sig. Hon suckade och fortsatte gå. Hon svängde in på en sidogata och gick förbi en pizzeria. Hon tittade in genom fönstret. Där inne satt det ett ungt par och delade på en pizza. Dom såg på varandra med gudomliga blickar, nykära antagligen. Det fick Jessica att tänka på Liam igen. Hon vände snabbt bort blicken och ökade stegen. Hon svängde av in på en gata som hon inte riktigt kände igen nu när det började skymma. Hon hörde på långa vägar dunkade av musik. Någon som har fest ikväll trots allt, tänkte hon och fortsatte framåt. Den gatan hon gick på nu hade inte likadana hus som hon var van vid att se i sitt eget kvarter. Här var det mest hyreslägenheter och små hus. Hon kollade sig omkring. Huset närmast skogen hade fest såg hon, en massa bilar utanför och såklart dunkande musik då. Eftersom det var bilar så måste dom vara över arton år, tänkte Jessica. Alltså inga av mina vänner som är på fest. Hon såg också att det var en gångväg bakom det huset som låg längst ner på gatan. Om Jessica gissade rätt så måste det vara den gångvägen som leder ner till havet. Jessica hade väldigt stor lust att se havet nu i skymningen så hon fortsatte gå framåt på gatan. Det började bli kyligare så hon drog jackan tätare omkring sina armar. Varför bytte jag inte till en långärmad tröja istället, tänkte Jessica.

Hon var bara några meter ifrån huset nu. Huset var grått med vita knutar och hade en stor altan på framsidan. Hon kunde urskilja konturer av personer som dansade när hon tittade in genom de stora fönstren. Hon suckade igen. I all fall några som har kul. Plötsligt öppnades den vita dörren och två killar kom ut. Eller killar och killar unga män var dom nog, äldre än Alex och hans kompisar var dom i alla fall. Dom pratade med höga röster om något som Jessica inte kunde urskilja när dom pratade med så sluddriga röster. Antagligen as packade. Jessica var nu inte långt från huset. Hon fortsatte mot gångvägen som skulle leda henne ner till havet. Precis när Jessica skulle passera huset vände sig en kille om mot hennes håll och fick syn på henne. Jessica fick en magkänsla om att detta inte skulle sluta bra. Hon såg att han knuffade på sin kompis som stod och drack ur en ölflaska. Båda fäste blicken på henne och Jessicas hjärta började slå snabbare. Hon såg hur dom studerade henne uppifrån och ner.

Fan, tänkte hon och ökade takten mot grusvägen.

- Hey, du tjejen! ropade en utav dom.

Jessica låtsade inte höra.

- Kan du inte vänta lite? ropade den andre.

Aldrig i livet, tänkte Jessica och började få panik. Varför skulle hon gått ut från första början?

- Snälla? ropade någon utav dom igen.

Men nu hördes rösten närmare. Jessica vände sig om och såg att båda killarna var på väg mot henne. Jessicas hjärta började slå ännu fortare och det kändes som om hjärtat satt i halsen. Gråten var inte heller långt borta. Jessica började springa på gångvägen.

- För fan, kan du inte vänta? skrek någon utav dom nu och han lät inte glad.

Men Jessica lyssnade inte utan sprang vidare och hon hörde tunga steg efter sig. Tur att dom är fulla i alla fall, annars skulle dom vart ikapp mig nu, tänkte Jessica. Gångvägen fortsatte in i den lilla skogen som ligger precis innan man kommer ner till stranden.

Jessica var livrädd ramlade hon nu skulle dom komma ikapp henne, även ifall dom inte ville henne något så var hon fortfarande rädd för vad som kunde hända. Plötsligt bröts tystnaden och paniken av en hög ringsignal. Jessica slet upp mobilen i panik från jackfickan och tittade på skärmen medan hon sprang. Hon såg på skärmen att det var Alex som ringde. Precis när hon skulle svara hände det som inte fick hända, Jessica snubblade och ramlade ner på gångvägen med en duns och hon kände en stor smärta i foten som fick henne att skrika till. Plötsligt hörde hon inte dom tunga stegen längre och hon frös till av skräck, hennes mobil fortsatte ringa och det var det ända som hördes i den tysta skogen. Jessica svalde hårt och vände sakta, sakta på huvudet medan hon skakade av skräck.

Okej nästa kapitel kommer komma upp efter fem kommentarer! :D Snälla fortsätt REKLAMERA! :* 
Stort tack till alla som stödjer mig! + alla fina kommentarer (L)