storiesbyekstedt

Hon tittade åt alla håll och hjärtat bankade hårt i bröstet. Hon var jätte rädd. Hon visste också att ingen var hemma i huset så det skulle vara omöjligt att försöka hinna dit. Om bara Alex kunde komma hem snart. Då skulle alla problem vara lösta eftersom man ser alla ställen på gatan från deras hus. Hon visste också att ingen vara hemma i grannhusen. Utan Alex var den första som skulle komma hem av alla. Det hade hon lärt sig tidigt genom åren. Hon började kallsvettas. Vart kunde han vara någonstans? Det plingade till i hennes mobil igen. Hon nästan slet upp den ur fickan. 

"Du är väldigt söt när du är rädd också ;) vi kommer nu, kyss på dig! " 

Hon frös till is. Vadå kommer nu? Från vilket håll? Vilka vi? Hon fortsatte att titta sig omkring. När som helst skulle hon börja gråta. Plötsligt kom två unga män med svarta huvtröjor utspringandes från huset mitt emot hennes. 

Hur fan dom kommit in där? Hon såg Daniels leende när han såg på henne. Hon kunde känna igen det leendet överallt. 

Hon tog till flykten och sprang åt andra hållet. Det hållet där det fanns lite små buskar. Kanske kunde hon gömma sig där. Det hon inte visste var att dom hade tänkt ett steg längre än vad hon trodde. Ut ur buskarna kom en till kille men det såg inte Jessica eftersom hon hela tiden kollade bakåt så att Daniel och den andra killen inte skulle komma ikapp henne. Hon sprang rakt in i honom och båda föll ner på marken. Hon hamnade över honom. Hon försökte resa sig upp och springa vidare men han höll fast hennes lår. 

- Snälla låt mig gå, låt mig gå, sa hon med panik i rösten. 

Han bara flinade elakt mot henne. 

- Skulle inte tro det va, sa han med en hes röst. 

Antagligen hade han både rökt för länge och för mycket. 

Plötsligt kände hon ett hårt grepp om sitt hår som tvingade upp henne på fötter. 

- Jasså,du är redan så kåt, skrattade Daniel.

Hon kunde inte få fram ett ord. Hennes blod hade frusit till is. Hon var så rädd så att hon inte kunde röra sig. 

- Snälla släpp mig, kunde hon tillslut få fram. Hon försökte att låta stadig på rösten. 

Dom bara skrattade åt henne. Daniel tog ett hårdare tag om hennes hår och tvingade henne bakåt så att hon stod tättintill honom. 

Hon kunde känna hans stånd som fick henne att bara vilja kräkas. 

Hur kunde någon tända på det här? Hon var livrädd nu. Bara han inte gjorde något mot henne. 

- Du minns väl vad som hände förra gången Jessica? viskade han i hennes öra. 

Hon rös till. Ja hur skulle hon kunna glömma det? Men något hände inom henne. Hon brusade upp och kände sig starkare och modigare. Antagligen var det hela situationen. 

- Ja, om du menar det när du misslyckades med att våldta en 15 åring när ni var två stycken, sa hon modigt. 

Hans kompisar skrattade motvilligt. 

Daniel nästintill slängde ner henne på den kalla marken. 

- Du ska allt lära dig hur man uppför sig! väste han fram och tog ett stadigare tag om hennes hår så hon tvingades upp på knäna och titta upp mot dom. 

Hon kved till och tårarna brände bakom ögonlocken. 

- Inte så kaxig nu va? skrattade Daniel  och slog till henne på halsen. 

Hon tappade andan och började hosta. 

- Fyfan Daniel, kan vi inte bara få det gjort? sa en utav killarna nervöst och tittade bort mot deras hus. 
Dom visste nog att Alex skulle komma hem snart.

- Jo, jag tänkte att det var dags nu, sa han och blinkade åt dom båda killarna som tornade upp sig framför henne. 

Hennes hjärta bultade hårdare än någonsin. Hon var helt försvarslös. Hon kunde inte springa iväg. Hennes ända hopp var att Alex skulle komma hem. 

- Du gillar den här höjden va? flinade Daniel och ruskade om hennes huvud. 

Hon skrek till av smärta. Hennes hårfäste brände.

Killarna bara skrattade.

- Du har fortfarande lika fin kropp, sa Daniel och smekte henne över halsen.

Jessica darrade. Snälla säg att Alex kom hem nu, tänkte hon gång på gång.

Dom andra killarna började också utforsak hennes kropp. Hon vred och vände på sig men det slutade bara med att Daniel grepp ännu hårdare om hennes hår.

- Fattar du inte att du förtjänar det här efter att du gjort bort mig? sa han hårt och slog till henne över kinden.

Det sved till över kinde, hon blundade och önskade att allt bara var en hemsk dröm. Hon kände hur deras händer gick längre och längre ner. Hon började gråta. Hon kände hur en mun rörde sig över hennes kinder och kysste bort tårarna. 
- Så ja, inte gråta nu lilla Jessica, andades han fram och skrattade elakt. 
- Ey, Daniel titta vem som kommer nu, sa en kille med mörk röst. 
Hon kände hur Daniel lämnade hennes ansikte. 
- Men vad fan gör han här nu? svor Daniel. 
Hon öppnade försiktigt ögonen och fick se Alex komma mot huset. Hon kände hur lyckoruset spreds genom kroppen. 
- Nu kan vi inte fortsätta, han kommer leta efter henne direkt, han vakar över henne som en hök, sa en utav killarna. 
Daniel vände åter sin upmärksamhet åt Jessica. 
- Nu hade du tur gumman, storebror kommer och räddar dig. 
Hon flinade lite åt honom men det skulle hon inte gjort för han drämde till henne hårt i ansiktet. 
- Aj, stönade hon och höll sig över kinden. 
- Du får skylla dig själv när du ser så uppkäfftig ut, sa han och drog bort hennes hand. 
Hon tittade på honom och hon kände hur hennes rädsla rikitgt strålade ut från hennes ögon. 
Han tryckte sin mun mot hennes kind än en gång. 
- Du har så len hy Jessica, det är verkligen synd att det inte blev vi, viskade han hotfullt. 
Plötsligt kände hon en fruktansvärd smärta sprida sig från kinden och över ansiktet. 
Hon skrek till och slog till honom. Han hade bittit henne hårt. 
- Så att du har ett minne från mig, sa han flinande och gned sin kind där hennes slag träffat. 
Han släppte hennes hår och hon reste sig fort upp på vinglande ben och sprang där ifrån medan hon hörde deras skratt efter sig. 
Det forsade blod från hennes kind och hon försökte stoppa det med ena vanten. 
Varför hade hon inte vågat skrika efter Alex? Då hade han kommit och hjälpt henne med det här! Han kunde fått bort dom mycket tidigare! 
Nu forsade tårarna ner. All rädsla hade runnit av henne nu återstod bara skräcken. 
Hon slet upp dörren till huset och smällde igen dörren efter sig. 
- ALEX! skrek hon högt medan tårarna förblinade henne. 
Hon såg knappt något men hon hörde hur hans fotsteg dundrade ner för trappan. 

- VAD FAN HAR HÄNT? skrek han tillbaka när han antagligen såg henne. 

Blev ett litet konsitgt kapitel :) Men hoppas ni tyckte om det! :) Vad tror ni kommer hända med Daniel? Kommer dom få slut på det här? Tack för kommentarerna! Det värmer :)