storiesbyekstedt

 Hon kände något svalt och blött mot sin kind. Vad det nu var formades efter hennes kind och det kändes mjukt. 
- Jessica? hörde hon en len och svag röst viska. 
Hon öppnade försiktigt ögonen. Över henne stod ingen mindre än Liam. Han log när han såg att hon slog upp ögonen. Det var som om hela hennes värld lystes upp varje gång hon fick se det där leendet. 
- Jag har gjort frukost, sa han stolt och satte sig ner på sängkanten medan hans ögon tindrade. 
Hon satte sig upp och lindade täcket runt benen. Det var inte direkt varmt i henens rum tidigt på morgonen. 
- Har du gjort frukost? sa hon med lite ironi i rösten och tittade snett på honom. 
- Kom igen, som om jag inte skulle kunna göra det, sa han och slog till henne lätt på axeln och pussade hennes kind igen. 
Hon log ett busigt leende mot honom. 
- Okej, du får väl visa mig din special frukost då, sa hon och blinkade. Men kunde inte mamma och pappa ta fram frukost? 
- Jag pratade med dom i morse, sa han och fyrade av ett stort leende. Jag sa att jag ville göra frukost åt dig. 
Jessica började nästan rodna så mycket Liam skämde bort henne. Han var verkligen världens bästa pojlvän. 
- Tack, sa hon och mötte hans blick. Men vad är klockan? 
- Tja..skolan börjar om 45 minuter, sa han glatt. Så vi har lång tid och äta, sen så tycker jag att du förtjänar en god frukost, la han till menade. 
Jessica ville helst bara glömma dom två senaste dagarna och försökte att inte reagera något speciellt även ifall det högg till i bröstet.
- Men då sätter vi väl oss och äter, sa hon och log uppfodrande mot honom. 
Hon satte ner den onda foten försiktigt på golvet. Hon blev förvånad det kändes nästan ingenting. 

Bara en liten tråd av smärta bredde ut sig i foten. Hon försökte att inte låtsas om det. 
Liam tittade en aning orolight på henne men hon stegade bestämt ut genom dörren. 
Hon ville inte att han skulle behöva behandla henne mer än vad han redan gjorde. 
När hon kom ner för trappan fick hon en chock. Hon trodde inte sina ögon. Liam hade tänt ljus och gjort smoothie. Han hade också köpt mango som var hennes favorit frukt. Bordet var även dukat med yoghurt och bröd. 
- Wow, vad du har fixat i ordning, sa Jessica med stora ögon. 
- Nah, det är inte så mycket, sa Liam och log. Hoppas du tycker om det. 
- Du vet att jag älskar allt du gör! skrattade Jessica och slog sig ner vid köksbordet. 
Han log varmt mot henne. 
- Ja, är man bäst så är man, sa han och blinkade. 
Jessica bara himlade med ögonen och drack av smoothien. Den smakde blåbär och hallon. 
Hon kunde inte riktigt förstå att han gjorde allt detta för henne för att hon inte mådde bra. Hon hade inte bett honom om något. Han hade bara ställt upp för henne. Han var verkligen perfekt. Hon ville verkligen spendera hela sitt liv med honom. 
- Du vet att du måste berätta detta för Lina va? sa han plötsligt. 
Jessica tänkte en stund och nickade sedan sakta. Det var sant. Lina skulle se direkt att det var något som var fel, och så hade det alltid vart. Lina var den bästa vännen man kunde få. 
- Ja, Lina kan man inte direkt dölja något för, sa Jessica till ett försök att skämta bort det. 
Hon gillade inte att Daniels hotfulla blick kom upp framför hennes ögon varje gång någon sa något om det som hänt. Hans ord ekade också i huvude " Vi kommer tillbaka " . 
Det var den hemskaste meningen Jessica någonsin hört i hela sitt liv från och med då han sa det. 
Liam la sin hand över henns på bordet som om han kunde se vad som rörde sig innanför hennes huvud. 
Hon log svagt mot honom. Det var det ända som behövde sägas mellan dom. 
Dom visste redan vart dom hade varandra och det var en skön känsla. 

Det tog ett tag att få undan frukosten och göra sig i ordning. Men till slut var dom äntligen klara efter ett tags larvande. Det gick inte direkt fort att välja kläder för Jessica något som irriterad Liam lite. 
" Hur mycket kläder har du egentligen? " Använder du verkligen allt det där? " Hur kan du ens hinna till skolan? " 
Var bara några av hans kritiserande meningar över hennes garderob. Tillslut hade hon börjat skratta åt honom och kysst honom länge. 
- Kan det där få dig att vara tyst en stund? hade hon sagt och han hade lett sitt underbara snea leende mot henne. 

Men nu var dom äntligen på ut genom dörren. Liam hade envisats med att Jessica skulle åka med honom på mopeden. Det spelade ingen roll hur många gånger hon hade försökt protestera och säga att Lina förväntades sig att hon skulle komma till deras vanliga mötesplats. 
Men han hade inte gett sig. Han ansåg att hon inte kunde gå med sin fot. Tillslut hade hon gett upp och skickat  i väg ett sms till Lina och sagt att dom ses i skolan eftersom Liam var envis. 
- Så envis är jag inte? log han belåtet. Han var väl stolt över att han lyckats övertyga henne att åka med honom. 
- Nej, då inte alls, sa hon sarkastiskt och väntade bredvid hans moppe medan han satte sig på den för att starta den. 
Som tur var hade hon fått låna sin brorsas gamla hjälm, eller gamla och gamla, han åkte fortfarande moppe även ifall han inte ville erkänna det. 
- Hoppa på nu, hojtade Liam och hans blåa ögon lyste som kristaller i den morgontidiga solen. 
Hon hoppade upp bakom honom och la sina armar omkring hans midja. Detta var något som hon verkligen älskade. Att få vara nära honom. Hon kunde känna hur hans värme strålade ut från hans kropp och träffade henne rakt i hjärtat. Hon tog in hans doft medan dom åkte. Han luktade gott. Han luktade lite citrus, antagligen av tvättmedelet, han luktade också av den nya parfymen från Abercrombie som jag köpt åt honom för en vecka sedan. Det hade varit en tur träff. Han passade verkligen i den lukten.

Det tog bara fem minuter till skolan med moppe, så dom var snabbt framme.
Så fort Lina fick syn på dom i korridoren slängde hon sig runt halsen på Jessica. 
- Vad är det som hänt? sa hon med en ton som var omöjlig att tyda. 
- Ta det lugnt, sa Jessica och skrattade till en början men tystnade snabbt när allt ramlade över henne igen. 
Liam tog hennes hand men förblev tyst. 
- Ja, vi har en del att prata om, om vi säger så, sa Jessica och försökte le mot Lina men lyckades inte direkt. 
Det fick Lina att se ännu mer orolig ut och hon snurrade en röd hårslinga runt fingret. 

Jessica och Lina hade suttit och pratat om det som hänt på lunchen. Lina hade både sett ut som om hon skulle slå ihäl någon samtidigt såg hon gråtfärdig ut. Efter Jessica hade berättat allt hade Lina suttit och kramat henne en lång stund och sagt att ingen skulle få skada henne. Lina lovade att hon skulle finnas för henne hela tiden och att det var bara att ringa eller sms när som helst. 
Det hela hade slutat med att dom suttit och gråtit båda två. 

Efter skolans slut hade Jessica övertygad Liam att umgås med sina kompisar istället för att köra henne hem. Hon hade skyllt på att hon behövde frisk luft och att gå en bit inte skadade henne överhuvudtaget utan att det bara var bra. 
Egentligen ville hon vara i fred och tänka men hon ville inte oroa Liam i onödan. Han hade sett lite orolig och besvärd ut men han hade låtit henne gå. 
Halvvägs hem plingade det till i mobilen. Det var väl antagligen Lina som undrade om hon ville hänga med ut och shoppa eller något. 
Hon tog upp mobilen och tittade på skärmen. Det var från samma okända nummer. 
" Vad söt du är när du ser så där fundersam ut ;) " löd texten. 
Insidan frös till is och hennes hjärta bankade hårt i bröstet. Vart var han? 

---

Äntligen kapitel 15! :) Har välidgt dålig uppdatering här! Men det kommer ut kapitel när jag har tid! Så om ni gillar den så fortsätt håll utkik! :) Tack ala som läser och kommenterar! <3